Vanliga ögonsjukdomar

  • Torra ögon

    Tårfilmen som håller ögat klart och inte retat innehåller både tårvätska, ett fettskikt och ett slemskikt. Med stigande ålder försämras funktionen hos de körtlar och celler som skall producera tårfilmen så att den förändras i sammansättning och mängd.

    Liknande påverkan kan också komma efter hormonella omställningar och kraftig exposition av sol och vind. Vissa sjukdomar, såsom olika reumatiska sjukdomar, ögonlocks- eksem, bindvävs- eller slemhinnesjukdomar samt en del läkemedel, exempelvis mot depressioner, vattendrivande blodtrycksmediciner med mera kan också påverka detta.

    Om man har nedsatt tårfilmsfunktion upplevs vanligen ögonen som torra och grusiga. Vissa känner sveda, klåda eller trötthetskänsla i ögonen. Ibland kan det istället paradoxalt nog ge rinnande ögon på grund av försämrad tårfilmskvalitet där kroppen kompenserar med ökad mängd tårvätska.

    Torra ögon går tyvärr inte att bota. Besvären varierar naturligt med tiden, ibland blir det bättre, ibland sämre. Man kan lindra besvären genom att använda tårsubstitut, smörjande ögondroppar eller salva.

    Ögondroppar finns med olika sammansättning. Vissa är lättflytande och har en ganska kortvarig effekt. Andra är mer viskösa, sega och har längre effekt men ger då också lite suddig syn precis när man tagit dem. Vilken sort man väljer och hur ofta man väljer att ta dem är en smaksak. Vissa tar mer än 10 gånger/dag, andra en droppe då och då.

    Börja gärna med att använda den sort du valt regelbundet till exempel 3 gånger/dag för att sedan anpassa till dina egna behov. Använd gärna en trögflytande droppe till natten. Man kan med fördel välja droppar utan konserveringsmedel.

  • Ögonmigrän/Synfältsstörning

    Den del av omgivningen som man kan uppfatta (om än lite suddigt utåt kanterna) utan att ändra blickriktning, kallas för SYNFÄLTET. Om någon del av synfältet saknas eller blir inskränkt, talar man om synfältsinskränkning eller synfältsdefekt. Synfältsdefekter kan uppträda på ett flertal olika sätt.

    "Ögonmigrän" yttrar sig typiskt som ett flimrande någonstans i synfältet, följt av ett gradvis ökande område med synfältsbortfall. Synfältsstörningen varar sällan mer än 20-30 min, den följs ibland, men ej alltid, av en del huvudvärk. Tillståndet tycks bero på tillfälligt förändrad elasticitet i en del av hjärnans blodkärl. Ögonmigrän är helt ofarligt och leder varken till bestående synpåverkan eller till annan sjukdom. Om migränattackerna tenderar att komma ofta kan förebyggande medicinering ev. prövas. I så fall sker detta i samråd med neurologspecialist. Ögonmigrän är vanligast hos yngre människor.

    Hos äldre är det vanligare med andra cirkulationsstörningar (proppar, kärlförträngningar) som orsak till synfältspåverkan.

  • Glaskroppsgrumlingar (Floaters)

    Behandlingen kallas Vitreolys, och är ett smärtfritt behandlingsalternativ som inte kräver kirurgi, även känt som laserbehandling av floaters. Den kan avlägsna störande rörliga grumlingar i synfältet. Målet med Vitreolys-behandlingen är att uppnå en "funktionell förbättring". Det vill säga, du ska kunna återvända till dina vanliga aktiviteter i arbete och på fritiden utan hinder i synfältet. Behandlingen utförs på vår ögonmottagning av Medicine Dr Björn Steén för privatpersoner och försäkringsbolag.

    Läs mer om glaskroppsgrumlingar här

  • Glaskroppsavlossning

    Glaskroppen är en geléartad massa som fyller ut ögat invändigt, och som ligger an mot näthinnan baktill. Glaskroppen består av vatten och äggvita. Med stigande ålder och med början redan i 20-årsåldern sker (som ett led i det naturliga åldrandet) små sammanklumpningar av äggvita i glaskroppen. Detta kan ibland upplevas som små korn som kan iakttas mot ljus bakgrund. Vidare kan glaskroppen “skrumpna” till större sammanklumpningar och lossna från sin bakre vidhäftning mot näthinnan. Detta kan noteras som “spindelväv”, “grodyngel”, olikformade prickar eller streck, och kan tidvis även utlösa ljusblixtfenomen. Ibland kan då också uppstå små blödningar från eller bristningar i näthinnan. Om ögonläkaren upptäcker en sådan bristning skall denna “svetsas fast” med laser för att minska risken för framtida näthinneavlossning.

    Om ögonläkaren vid undersökning endast finner glaskroppsskrumpning eller glaskroppsavlossning och hittilsvarande symtom håller sig oförändrade (vilket de kan göra under lång tid) får man acceptera obehagen och leva som vanligt. Glaskroppsavlossning är ofarligt och besvären avklingar sakta “av sig själv”.

    Om något av följande symtom noteras bör man omgående undersökas på nytt av ögonläkare:

    1. Markant ökande “figurer” framför ögat.
    2. Allt oftare uppträdande ljusblixtfenomen.
    3. En mörk, ogenomtränglig gardin inskränker synaltet i dess ytterkant åt något håll.
    4. Kraftig synförsämring.

    Skulle näthinneavlossning konstateras krävs en operation för att åter fästa näthinnan.

  • Makuladegeneration

    Åldersförändringar i gula fläcken
    Centralt på näthinnan inuti ögat, finns ett område som kallas för den gula fläcken. Gula fläcken är ett extra känsligt område och ansvarar för vårt detaljseende. Eftersom synnedsättningen vanligtvis bara påverkar det centrala seendet, det vill säga det skarpa seendet rakt fram, blir man inte helt blind av förändringar i gula fläcken.

    För den som blir drabbad i ett öga utgör sjukdomen sällan några större problem. Om förändringar förekommer i båda ögonen kan det innebära svårigheter att klara av läsning, bilkörning eller andra uppgifter.

    Det finns två typer av makuladegeneration

    Torr makuladegeneration
    Torr makuladegeneration är den vanligaste formen av sjukdomen. 80% av patienter med makuladegeneration har den torra typen. Försämringen vid denna typ sker mycket långsamt, under 10 år eller mer.

    Orsaken till torr makuladegeneration vet vi mycket lite om men det som händer är att de ljuskänsliga cellerna i gula fläcken sakta bryts ned. Allteftersom cellerna slutar fungera får man ett försämrat centralt seende.

    Våt makuladegeneration
    Våt makuladegeneration orsakas av att nya blodkärl bakom näthinnan börjar växa in mot gula fläcken. De nya blodkärlen är ofta mycket bräckliga och kan börja läcka blod och vätska under gula fläcken. Detta orsakar en snabb försämring av funktionen hos cellerna i gula fläcken och kan resultera i synstörningar och förlust av det centrala seendet.

    Vilka är symtomen?
    Makuladegeneration är smygande och smärtfri. De första och vanligaste symtomen vid torr makuladegeneration är sakta försämrad synskärpa, behov av starkare läsljus och svårigheter att känna igen ansikten på avstånd.

    Efterhand som synen försämras kan en suddig fläck noteras i det centrala synfältet. Krokseende kan förekomma, det vill säga att raka linjer ser krokiga ut.

    Det vanligaste symtomet vid våt makuladegeneration är en hastigare påkommen central synnedsättning med krokseende. Detta orsakas av att de nybildade och svaga blodkärlen läcker vätska under gulafläcken. Vätskan ger en svullnad och när gula fläcken är bucklig så uppstår krokseendet.

    Riskfaktorer
    Under årens lopp har flera olika riskfaktorer diskuterats. I samtliga studier som är gjorda om makuladegeneration finner man att sjukdomen ökar med stigande ålder.

    En annan bidragande orsak till uppkomsten av makuladegeneration kan vara rökning, övervikt, högt blodtryck, diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar.

    Vilken behandling finns?
    För 20 år sedan fanns inga möjligheter att stoppa sjukdomen. Under senare år har vissa möjligheter att bromsa sjukdomen och minska risken för synnedsättning uppkommit för våt makuladegeneration.

    Målet med behandlingen är att förhindra ytterligare skador och att stabilisera synskärpan.

    För torr makuladegeneration finns fortfarande ingen säkerställd behandling.

    Särskilda och/eller förebyggande råd
    Vid tidiga former av torr makuladegeneration finns idag ingen allmänt erkänd behandlingsform men det har presenterats flera stora studier för att visa på hälsobefrämjande effekter av till exempel antioxidanter och vitaminer.

    Av dessa studier är den amerikanska AREDS den mest citerade och den som haft mest genomslag. I den har man kunnat visa att tillskott av höga doser av vitamin C och E samt betakaroten och zink hade positiv effekt vid de mera långt gångna formerna av makuladegeneration. Ämnena hade dock ingen effekt för att förhindra själva uppkomsten av förändringarna.

    Rökning anses leda till försämring av tillståndet och rökavvänjning bör startas så snart möjligt.

    Även högt blodtryck, diabetes och hjärt-kärl sjukdom kan spela en roll varför adekvat behandling av dessa tillstånd också är viktig.

  • Blefarit (ögonlocksinflammation)

    Blefarit är det medicinska fackuttrycket för ögonlocksinflammation. En blefarit är ofta kronisk, behandlingen som beskrivs här botar inte inflammationen, men kan ge väsentlig lindring om den används regelbundet. I början måste behandlingen göras dagligen under 2-3 veckor. När besvären minskar kan man glesa ut behandlingen till 2-3 gånger per vecka eller när man får besvär. Behandlingen görs på kvällen innan man lägger sig och består av 4 moment.

    Värmebehandling
    Värm upp vattnet till ca 50 grader eller så hett det går att använda. Blöt rena kompresser eller liten ren frottéhandduk, vrid ur vattnet så att handduken är fuktig och het men inte blöt. Blunda och lägg den blöta handduken på ögonen, låt den svalna, upprepa ett par gånger. Detta görs för att mjuka upp ögonlockskanterna. En särskild värmande ögonmask kan också användas.

    Ögonlocksmassage
    Håll en öronpinne eller s.k. tops vågrätt och tryck bomullsdelen hårt mot ögonlockskanten både på övre och nedre ögonlocket så nära ögonlockskanten som möjligt. Börja massera ögonlockskanten från inre ögonvrån och utåt till yttre ögonvrån. Gör det ordentligt en gång per kväll. Detta görs för att trycka ut sekret från körtlar i ögonlocken.

    Rengöring av ögonlocken
    Utförs med antingen särskilt anpassade våtservetter eller olivolja för rengöring, köps på apoteket.

    Ögonsalva (recept av ögonläkare krävs)
    En liten sträng ögonsalva läggs på ren fingertopp och stryks på nedre ögonlockskanterna. Ögonlockssalvan används enligt ordination av läkare.

  • Ögonbottenfotografering vid diabetes

    Alla som får diabetes ska göra en ögonbottenkontroll. I de flesta fall sker deti form av en ögonbottenfotografering. Anledningen är att man vill upptäcka tidiga förändringar av diabetesretinopati.

    Diabetesretinopati kan uppstå efter en tid av för högt blodsockervärde i kroppen. Det innebär att de små blodkärlen i ögat fungerar sämre vilket leder till en syrebrist i ögat. Man brukar inte själv märka på synen om man har diabtesretinopati, därför utförs dessa screeningkontroller. Det finns bra behandlings- metoder att tillgå för att undvika synproblem längre fram.

    Undersökningen går till på så sätt att man först får ögondroppar som vidgar pupillerna. Det tar ungefär en halvtimme för dem att verka. Därefter genomför man ögonbottenfotograferingen. Vid inga eller lindriga förändringar får man besked direkt i annat fall får man ett brevsvar efter att en ögonläkare granskat bilderna. Kontrollintervall bestäms utifrån vilken behandling man har för sin diabetes och hur det ser ut i ögonbotten.

    Den pupillvidgande effekten sitter i några timmar efter undersökningen och ger ljuskänslighet och eventuellt dimsyn därför avråder vi från bilkörning i samband med undersökningen och det kan vara bra att ta med sig ett par solglasögon.

  • Grå starr

    Grå starr eller katarakt är en förändring i ögats lins och innebär att synförmågan gradvis försämras när linsen grumlas och blir mindre genomskinlig.

    Operation är fortfarande den enda behandlingsmetoden när synförmågan blivit sämre på grund av grå starr.

    I de flesta fall får man ett bra resultat men ibland kan det finnas andra sjukliga förändringar i ögat som innebär att fullgod syn inte kan fås efter operationen.

  • Glaukom (Grön starr)

    Glaukom, eller grön starr som sjukdomen också kallas, är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar som ger likartade skador på ögats synnerv och som påverkar ögats synfält. Synfältet är det synområde som vårt mänskliga öga kan varsebli från centrala synfältet till periferin.

    Glaukom är en vanlig orsak till bestående synnedsättning där synfältet krymper. Cirka 5% av alla över 70 år utvecklar glaukom.

    Glaukom kan leda till blindhet i sin allvarligaste form.

    Man vet inte med säkerhet vad glaukom beror på men förhöjt ögontryck har visat sig vara den viktigaste riskfaktorn för att utveckla sjukdomen. Andra riskfaktorer utöver högt ögontryck är hög ålder och förekomst av glaukom i släkten. Sjukdomen kan uppkomma även vid normalt eller lågt ögontryck.

    Ett högt ögontryck innebär inte nödvändigtvis att man har glaukom. Ett normalt ögontryck ligger hos de flesta personer mellan 10-22 mmHg.

    Det är inte möjligt att bota sjukdomen men förloppet går att bromsa. I tidigt stadium märker man oftast inte sin synfältsinskränkning själv. Läsförmågan påverkas inte och ett syntest på bokstavstavla visar inte heller att något är fel.

    Vid misstanke om glaukom mäts ögontrycket, synfältet undersöks och ögat inspekteras.

    Olika former av glaukom

    Öppenvinkelglaukom
    är den vanligaste glaukomtypen i Sverige. Förloppet är smygande. Oftast är ögontrycket förhöjt. Synfältet krymper.

    Trångvinkelglaukom
    har ett snabbt förlopp där ögontrycket stiger hastigt. Tillståndet förlöper ofta med kraftig värk i det aktuella ögat och kräver akut handläggning.

    Normaltrycksglaukom
    uppträder med skada på synnerven utan att ögontrycket är förhöjt.

  • Bra att veta vid synnedsättning

    Ljusbehov och belysning
    När man blir äldre ökar ljusbehovet. För en person med synnedsättning krävs att belysningen är individuellt avpassad. För de flesta innebär det att mängden ljus måste ökas och att det ska vara bländfritt. Dessutom ska man kunna reglera ljusmängden.

    Vid läsning krävs en bra läslampa. Lampan bör inte bli varm eftersom man oftast måste ha den nära sig. Läslampan ska vara möjlig att vinkla för att inte bländning ska uppstå.

    Ljus kan också störa. Det kan vara levande ljus som bländar eller dagsljus. Den som ser dåligt ska sitta med ryggen eller sidan mot fönstret.

    Färgsättning och kontraster
    Välj material och färg med stor kontrast mot omgivningen. Märk upp till exempel hushållsapparater och trappkanter med något som syns bra, eller som känns, för att underlätta de vardagliga sysslorna och förflyttningen.

    Telefon
    Använd telefon med stora siffror. Placera en lampa så att den lyser upp nummerknapparna.

    Klockor
    klockor med bra kontraster, stora siffror och tydliga visare.

    TV
    För att se bilden på TV kan man behöva sitta betydligt närmare än tidigare. Det är inte skadligt för ögonen att sitta nära TV'n.

    Läsning
    För dig med synnedsättning kan läsningen ibland underlättas av böcker med större text, förstoringsglas med eller utan inbyggd lampa, eller läslinjal som gör det lättare att följa raden.

    Det kan också vara bra att veta att det idag finns stor tillgång på ljudböcker. Även inlästa dagstidningar går att få tag på, även om innehållet då ofta är reducerat.