Start / Om ögat / Glaskroppsavlossning/-grumling/-blödning /

Glaskroppsavlossning, glaskroppsgrumling och glaskroppsblödning

Glaskroppen är den genomskinliga geléartade vätska som fyller ut ögat invändigt, men har egentligen ingen större funktion i ett vuxet öga. Snarare orsakar den diverse problem när man åldras. Glaskroppen omges av en tunn transparent hinna som ligger an mot näthinnan.

Glaskroppsavlossning

Glaskroppsavlossning är en naturlig process som ofta förekommer när man åldras, vanligast hos personer över 50 år. Det orsakas av att ögats glaskropp börjar skrumpna, samtidigt som fästet mot näthinnan blir svagare. Detta kan leda till att glaskroppen lossnar från näthinnans yta.

Glaskroppen är en geléliknande substans som består av 99% vatten och fyller det stora utrymmet i ögat bakom linsen och framför näthinnan. Nästan som en gelé-fylld pingisboll. När man blir äldre, tenderar glaskroppen att krympa och blir mer vätskeomvandlad. Under denna process kan glaskroppen börja dra sig bort från näthinnans yta, vilket är vad som avses med glaskroppsavlossning. Detta är vanligtvis en ofarlig händelse och en normal del av åldringsprocessen.

Glaskroppsavlossning kommer ofta plötsligt och gör inte ont. Personen upplever då rörliga svarta fläckar för ena ögat, som ser ut som flugor eller maskar. Ofta kommer samtidigt en lätt dimsyn och ljusblixtar för det drabbade ögat. Besvären brukar minska efter hand, men det kan ta tid.

Glaskroppsavlossning är inte farligt i sig självt men kan leda till synstörande glaskroppsgrumlingar och även i enstaka fall till näthinneavlossning om det dras upp ett litet hål i näthinnan. Viktigt att söka vård snabbt vid dessa symtom eftersom man omöjligt kan avgöra om det gått hål på näthinnan utan att ha blivit undersökt av t.ex. ögonläkare. Det går att “punktsvetsa” hålet med laser relativt enkelt om man söker vård i tid.

Symtom vid glaskroppsavlossning

Symtom på glaskroppsavlossning kan inkludera synliga "flugor" eller fläckar (”amöba”, ”blaffa”) som flyter omkring i synfältet och ibland ljusblixtar. Trots att det oftast är ofarligt, är det viktigt att uppmärksamma dessa symtom eftersom de också kan vara tecken på mer allvarliga ögonproblem, såsom näthinneavlossning. Därför rekommenderas det att man söker ögonläkare för en undersökning om man upplever dessa symtom.

Oftast görs ingen åtgärd vid okomplicerad glaskroppsavlossning, men om man fortsätter att störas av de rörliga grumlingarna i synfältet kan man göra en Vitreolys- eller Vitrektomi-behandling.

Vitrektomi-behandling

Glaskroppsgrumlingar (Floaters)

Glaskroppen är den genomskinliga geléartade vätska som fyller ut ögat invändigt, men har egentligen ingen större funktion i ett vuxet öga. Glaskroppsgrumlingar är små naturliga fragment som flyter omkring i ögats glaskropp. Dessa kastar skuggor på näthinnan. Du uppfattar dem som rörliga prickar och streck i ditt synfält. En normalvariant av dessa floaters kallas Mouches volantes (”flugseende”) vilket många kan se redan i tonåren.

Glaskroppsgrumlingar kan även uppstå vid en glaskroppsavlossning och är vanligast hos personer över 50 år. Glaskroppsavlossning är inte farligt i sig självt men kan leda till glaskroppsgrumlingar. Det beror på att ögats naturliga åldrande gör att glaskroppen börjar skrumpna samtidigt som fästet mot näthinnan blir svagare. Detta kan leda till att glaskroppen lossnar från näthinnan. Glaskroppsgrumlingar kan tas bort med Vitreolys-laser vid enstaka centralt liggande glaskroppsgrumlingar och med Vitrektomi när de är slöjiga och utspridda.

Se olika exempel på grumlingar

Bindvävssträngar
Diffusa
Weiss ring

Vitreolys - Glaskroppsgrumlingar

Bilder – glaskroppsgrumlingar

Glaskroppsblödningar

Glaskroppen fyller ut stora delar av ögat likt rå äggvita mellan ögats lins och näthinnan. Glaskroppen är delvis fäst vid omgivande strukturer, bland annat näthinnan. Sträckningar och dragningar i glaskroppen kan orsaka blödning i näthinnan och näthinneavlossning.

Blödning i näthinnan som rinner ut i glaskroppsgelén och mer eller mindre orsakar tillfällig synförlust, beror oftast på ett hål (ruptur) i näthinnan som slitit av ett litet blodkärl. Ibland på grund av en oönskad blodkärlsnybildning på näthinnan efter en blodpropp, eller på grund av diabetes mellitus.

Symptomen är en ganska snabb utveckling av dimsyn med måttlig till uttalad synnedsättning. En blödning kan initial uppfattas som en uppdykande trädgren i synfältet som sedan löser upp sig i takt med att dimsyn tilltar.

Lindrigare glaskroppsblödningar kan spontant klarna inom några veckor. Om det inte klarnar på en månad kan man återfå synförmågan med Vitrektomi.

Björn Steén

Legitimerad läkare och ögonspecialist

Björn Steén

Vanliga frågor om glaskroppsavlossning

Vad är glaskroppsavlossning?

Glaskroppsavlossning, även känd som posterior vitreous detachment (PVD), är en naturlig process som ofta förekommer när man åldras. Glaskroppen är en geléliknande substans som fyller det stora utrymmet i ögat bakom linsen och framför näthinnan. När man blir äldre, tenderar glaskroppen att krympa och blir mer vätskeomvandlad. Under denna process kan glaskroppen börja dra sig bort från näthinnans yta, vilket är vad som avses med glaskroppsavlossning. Detta är vanligtvis en ofarlig händelse och en normal del av åldringsprocessen. Symtom på glaskroppsavlossning kan inkludera synliga "flugor" eller fläckar som flyter i synfältet och ibland ljusblixtar. Trots att det oftast är ofarligt, är det viktigt att uppmärksamma dessa symtom eftersom de också kan vara tecken på mer allvarliga ögonproblem, såsom näthinneavlossning. Därför rekommenderas det att man söker ögonläkare för en undersökning om man upplever dessa symtom.

Varför får man glaskroppsavlossning?

Glaskroppsavlossning orsakas huvudsakligen av den naturliga åldringsprocessen. De huvudsakliga anledningarna till varför glaskroppsavlossning inträffar: Åldersrelaterade förändringar: Med åldern krymper glaskroppen i ögat och blir mindre geléartad och mer vätskeomvandlad. Detta leder till att glaskroppen gradvis drar sig bort från näthinnans yta. Skrumpning och sammandragning av glaskroppen: När glaskroppen krymper, skapas dragkraft mot näthinnan. Detta kan orsaka att glaskroppen släpper från sin position i direkt kontakt med näthinnan, vilket resulterar i en avlossning. Fysiska förändringar i ögat: Sjukdomar och förändringar i ögats struktur som uppstår med åldrande, bidrar också till glaskroppsavlossning. Närsynthet: Personer med hög närsynthet (myopi) har en högre risk för glaskroppsavlossning eftersom deras ögon ofta är längre/större än normalt, vilket kan leda till mer spänning på glaskroppen. Ögonkirurgi eller ögonskador: Efter ögonkirurgi eller vid ögonskador kan förändringar i ögats inre struktur öka risken för glaskroppsavlossning. Även om glaskroppsavlossning oftast är en del av den normala åldringsprocessen och inte är skadlig i sig, är det viktigt att vara medveten om dess symtom. I sällsynta fall kan det vara förknippat med allvarligare ögonproblem, som näthinneavlossning, vilket kräver snabb medicinsk uppmärksamhet.

Hur länge varar glaskroppsavlossning?

Glaskroppsavlossning är vanligtvis en permanent förändring som inte återgår till sitt ursprungliga tillstånd. När glaskroppen en gång har lossnat från näthinnan, förblir den så. De initiala symtomen som fläckar och ljusblixtar i synfältet brukar dock ofta minska eller försvinna över tid. Detta kan ta några veckor till några månader. Med tiden anpassar sig många människor till de förändringar som sker i synfältet på grund av glaskroppsavlossningen. Det är viktigt att notera att om du upplever symtom som fläckar och ljusblixtar är det bra att genomgå en ögonundersökning för att utesluta allvarligare ögonproblem, som till exempel näthinneavlossning.

Är glaskroppsavlossning farligt?

Glaskroppsavlossning i sig är oftast inte farligt. Det är en vanlig del av åldringsprocessen, speciellt hos personer över 50 år. De flesta upplever inga allvarliga komplikationer från glaskroppsavlossning. Symtomen, såsom "flugor" och ljusblixtar i synfältet, kan vara störande men är vanligtvis ofarliga. Det finns dock en liten risk för komplikationer som kan vara allvarliga. Den mest betydande risken är att glaskroppsavlossningen kan leda till eller indikera en näthinneavlossning, vilket är ett allvarligare tillstånd och kräver snabb medicinsk behandling. Andra möjliga komplikationer inkluderar hål eller rivningar i näthinnan. Dessa tillstånd kan också behöva behandling för att förhindra ytterligare skador på synen. Om du upplever symtom som en plötslig ökning av "flugor", nya ljusblixtar, eller en perifer skugga som ökar över ditt synfält, är det viktigt att snabbt söka läkarvård för att utesluta dessa allvarligare tillstånd.

Ska man vila vid glaskroppsavlossning?

Vid glaskroppsavlossning behöver man oftast inte vila på något speciellt sätt, eftersom tillståndet i sig inte kräver behandling om det inte finns några komplikationer. Grumlingarna som uppstår till följd av glaskroppsavlossningen tenderar att minska av sig själva inom några veckor eller månader hos många människor. Det är dock viktigt att låta en ögonläkare undersöka ögat om du upplever nya symtom, såsom en plötslig ökning av grumlingar eller uppkomst av ljusblixtar, för att utesluta eventuella komplikationer som till exempel näthinneavlossning. Efter en konstaterad okomplicerad glaskroppsavlossning kan du leva som vanligt.

Relaterade ögonbehandlingar

Vitrektomi - glaskroppsgrumlingar

Vi behandlar alla tillstånd i ögats bakre segment, som exempelvis glaskroppsgrumlingar, näthinnesjukdomar och gula fläcken.

Läs mer

Vitreolys

Något störande i synfältet? Vitreolys behandlar glaskroppsgrumlingar utan kirurgi med unik YAG-laserapparat som förångar de rörliga grumlingarna i synfältet.

Läs mer

Börja din friare livsstil nu

Boka en undersökning redan idag och ta första steget mot en friare livsstil, utan glasögon och linser.

Boka undersökning